Busy like a bee...

Dagens ord:

A-R-B-E-T-S-N-A-R-K-O-M-A-N

And I will try to fix you...

För några dagar sedan mumlade jag för mig själv att jag hoppades att Coldplay kommer till Sverige snart...och idag kom nyheten till mig. Coldplay kommer till Globen den 18 sept. Ett stort leende hamnade på mina läppar när jag hörde det. Jag ska så lätt dit. Älskar låten Fix you...

För övrigt så finns det inte så mycket mer att tillägga. Jag jobbar mest...fast Sofia och Sofie var här nere under allkår. Sjukt roligt att träffa dem...även om jag var tvungen att jobba när de var här. Men jag fick träffa dem en liten stund i varje fall...

Oh well...nu ska jag ligga i min underbara säng och nynna på fix you tills jag somnar...




When you try your best, but you don't succeed
When you get what you want, but not what you need
When you feel so tired, but you can't sleep
Stuck in reverse

And the tears come streaming down your face
When you lose something you can't replace
When you love someone but it goes to waste
Could it be worse?

Lights will guide you home
And ignite your bones
And I will try to fix you

Life has it´s mysterious ways

Life has it´s mysterious ways...
och jag har inte många hemligheter kvar. Som ni kanske kommer ihåg så hade jag ett förtroligt samtal med Hasse för 2 veckor sedan typ. Det handlade om kärlek. Jag berättade att jag hade en flickvän för några år sedan som försvann från mig. Hon dog. När hon dog så dog rätt mycket av mig. Just under den perioden pluggade jag i Kalmar...men allt det försvann. Jag försvann i några månader. Efter ett långt uppehåll från mitt eget liv beslutade jag att fortsätta. Jag flyttade till Växjö och började om att plugga. Det gick ju sådär. Tankarna svävade lätt iväg åt något annat håll. Jag var väl ingen stjärna fast jag var inte heller en katastrof i skolbänken.

Pluggade i 2 år och under dessa år så var jag så sjukt anti mot kärleken. Såg ingen rättvisa i det och lovade mig själv att aldrig involvera mig i kärlek, utan enbart satsa på en karriär. Som sagt var så var jag ingen stjärna i skolbänken och bytte program efter 2 år. Här någonstans upptäckte jag att mitt hjärta ville annorlunda än vad jag ville. Men jag vågade aldrig berätta det för henne. Jag tog aldrig något första steg och väntade på att hon skulle ta det. Men det hände aldrig. Så jag gick mot tanken att skita i allt igen. Men just då kom en ängel som såg mitt riktiga jag, och den ängeln vågade ta ett första steg. Hon kysste mig och sedan den dagen är jag fast i kärleken igen. Och jag är lycklig. Rädd men lycklig. Jag har rätt mycket att ta igen och lära mig. Men det känns som att går rätt bra!

Det var så otroligt skönt att berätta allt det här för Hasse.... Det är inte många som har vetat om detta. Jävligt skönt att ha fått det här berättat. Tog ju bara ett antal år att acceptera vad som hänt. Helt sjukt, men så är det! Jag tycker absolut att det här är sjukt roligt. Först får jag ett bra jobb, sedan en flickvän. Det tycker jag är splendid!  Jag tycker nog allt att jag är lite värd det. =)

 


You've been living underground, eating from a can
You've been running away from what you don't understand.

She's slippy, you're sliding down.
She'll be there when you hit the ground.

It's alright, it's alright, it's alright.
She moves in mysterious ways.
It's alright, it's alright, it's alright.
She moves in mysterious ways, oh.

Lift my days, light up my nights, oh

Almost a mosad bird

Let's talk this over, It's not like we're dead...men det var inte långt ifrån heller. Jag har varit på en kurs tillsammans med mina arbetsledare idag. På hemvägen körde jag på en motorväg, höll ca 130 km/h. Lägger mig i vänsterfilen och ska köra om en lastbil. Precis när jag är på väg att köra om lastbilen svänger han över till min fil. God damn in fucking hell...jag fick tvärbromsa, och svänga lite och som ett rent under hände absolut ingenting...men det var bara några centimeter från en katastrof. Jag blev så sjukt rädd. Och jävligt förbannad. Hade jag haft en pistol så hade jag så jävla lätt skjutit den chauffören i huvudet utan att blinka. Kanske inte ändå...men min känsla var så i varje fall.

Oh well...jag lever i varje fall. =)

Jag sitter på Stallet just nu...om en timme är det polisfest. 480 poliser, cider och schlager ikväll alltså. Birdie jublar. NOT! Fast jag tycker det är roligt att jobba på polisfester. Kul att se dem dansa till Linda Bengtzing och dricka cider och öva polisgrepp på varandra. Det är rätt gulligt. haha

Nu ska jag gå och lyssna på Linda Bengtzing och dricka alkoholfri cider! Woohooo!


Nytt fritidsintresse / I´m running to stand still

Jag tror jag har hittat ett nytt fritidsintresse. Att springa. Så fucking jävla skönt. Var ute och sprang en runda nu precis innan solen gick ner. Lagom varmt, hade så sjukt bra musik i min mp3 och jag sprang like a bird...(hum...hur nu fåglar springer?) Jag älskade det...springa till musik och på något magiskt sätt så fick jag utlopp för alla aggressioner man har inom sig. Tror minsann man har hittat ett nytt fritidsintresse och jag älskar det. Trots att jag är sjukt otränad så orkar jag ändå springa hyfsat långt på en ok tid. Det kan bero på att jag kan vara den envisaste mannen i världen och när jag väl bestämmer mig för att göra något så gör jag det till hundra procent. Ibland blir jag förvånad över mig själv hur mycket jag orkar. I´m running to stand still...


 



Sweet the sin, bitter the taste in my mouth.
I see seven towers, but I only see one way out.
You gotta cry without weeping, talk without speaking
Scream without raising your voice.
You know I took the poison, from the poison stream
Then I floated out of here, singing
Ah la la la de day
Ah la la la de day.

Gbgvarvet coming up

Birdie har precis tränat sina vingar. Första träningspasset är avklarat. På tiden skulle man kunna kalla det...för på lördag springer jag Göteborgsvarvet...hur jag hamnade i det där är en lång historia som jag får berätta en annan gång...men det är ett vad som jag gärna vill vinna. Så jag springer.

Annars kan jag meddela att min säng är nu färdigmonterad. Ska bara köpa lite annat smått och gott till sovrummet samt det viktigaste av allt - det fluffigaste täcket och kuddarna ever. Vart man nu hittar det någonstans? Som det ser ut nu så ska jag till IKEA på torsdag i varje fall. Får börja leta där.

Ska göra en snabb städrunda nu...har sjukt mycket energi, vilket är sjukt konstigt då jag borde vara sjukt trött efter en lång arbetsdag PLUS ett träningspass...men NO-NO...städa ska jag också göra. Sedan ska jag gå till ICA och köpa ägg och räkor och baguetter. Hela dagen har jag känt ett sjukt stort sug efter ägg och räkor. Sjukt. Men förhoppningsvis gott.

En filmrecension kan jag också bjuda på. Såg What happens in Vegas på bio igår. Såg den mest för att Cameron DIaz är med i den. Jag har alltid haft ett gott öga till den kvinnan. Den var ok. Lite rolig ibland. Så den får godkänt.

Jag youtubar samtidigt som jag bloggar....Danko Jones - Take me home är lätt kvällens låt.


A birdnest

Ok, time to build something to sleep on...min lägenhet är kaos och nu ska jag strax ge mig på att försöka montera ihop min fantastiska säng som leverades idag. Sjukt mycket kartonger och brädor men hur svårt kan det vara? Smile och skruva och så är allt klart på 10 min. Det är lite så jag hoppas att det kommer vara i varje fall...

För övrigt kan jag berätta att jag har en återkommande dröm som jag hoppas en gång få uppleva. Att få ha ett sjukt vackert piano på en hög kulle precis vid havet i Irland. Spela och sjunga nedanstående låt ensam en sen sjukt vacker sommardag med världens vackraste solnedgång...äsch...det går inte förklara hur jag vill ha det utan att det låter fett fjantigt...men så länge jag fattar hur jag vill ha det så funkar det för mig. Fattar inte ens vad jag ville komma med det här...svammel, svammel...skyller på lite lätt trötthet!

Oh well...time to build a birdnest...wish me luck!


Birdie chill-chill-time!

Fyy fan va skönt....jag är ledig ikväll och har egen birdie-tid. Jag är så sjukt lycklig över det. Jag har köpt sjukt god mat som jag ska laga nu, Springsteen i mina högtalare, och därefter bara sitta i soffan lugnt och stilla och titta på tv. Helt underbart. Jag har nästan glömt hur man gör när man tar det lugnt...egentligen borde jag vara så förbannat trött just nu...för jag har jobbat mer eller mindre dygnet runt de 5 senaste dagarna. Men jag är inte trött...jag är grymt pigg och glad. Jag känner mig sjukt stark. Älskar denna känslan och även om det ibland kan vara sjukt jobbigt ibland med en sån jävla massa problem så känner jag mig extremt lycklig. Ibland undrar man om jag förtjänar att vara så här lycklig....men efter att haft ett förtroligt samtal med Hasse i fredags när vi jobbade tillsammans så insåg jag att jag har absolut all rätt i världen att vara så här lycklig.

Jag insåg också att jag på ett sjukt konstigt sätt är grymt lik Hasse fast ändå inte. Hasse är en helt fantastisk människa och är en av de få människor som jag kunnat öppna upp mig så mycket för. Eller när jag tänker efter...faktiskt den enda människan som jag berättat så mycket om mitt privatliv för. Kändes otroligt skönt att prata med han i varje fall i fredags och jag tycker det ska bli så otroligt roligt att jobba med han nu på fredag på dammiddagen. Splendid säger jag.

Oh well...nu är det birdie chill-chill-time! Om jag kommer ihåg hur man gör vill säga...

Birdie-yawn in the morning

Sunny sunday och får man sova? No-No...Jobba idag också. Blir en exakt likadan dag som igår, fast lite kortare om jag har tur. Fast jag klagar inte, det är ganska soft att jobba dessa passen. Jag behöver inte göra någonting förutom vakta att de inte river ställtet. Så jag låser in mig på ovanvåningen och tittar på film. Idag blir det en film med Jodie Foster. Kommer inte ihåg vad filmen heter...får återkomma i den frågan.

För övrigt vet jag inte mer vad jag ska skriva, förutom att det är sjukt tidigt på morgonen och jag gäspar hela tiden. Så nu vet ni det.


Pimpa bedroomet

Jag är äntligen hemma och lyssnar på Violent hill. Jag kan inte släppa den låten. Fantastisk låt. En splendid låt helt enkelt. Eller hemma och hemma..jag vet knappt vad som är hemma nuförtiden. Allt flyter samman och jag är sällan hemma...fast idag ringde någon snubbe som hette Kent från IKEA och meddelade mig att min beställda säng kommer levereras på onsdag...förstå min lycka! Jag ska få ett nytt sovrum och det kommer definitivt bli mitt nya hem.

Jag ska pimpa my bedroom...sjukt roligt!

Violent hill, silent still, love me, let me know...

Birdie är fortfarande på Stallet, inlåst (med vilje) på ovanvåningen liggandes i en soffa med ett öga på en film på den gigantiska filmduken och ett öga på datorn. Såg precis The Hunting Party. Not so good men tillräckligt för att underhålla mig i 2 timmar. Gästerna sköter sig själva på nedervåningen så jag håller mig undan och väntar på att tiden ska gå.

Lyssnade just på Coldplays nya singel, Violent hill. Sjukt bra. Jag hoppas lite på att Coldplay ger sig ut på turné snart. jag vill se dem live.

Violent hill,
All that time she was silent still
So if you love me
Won't you let me know?


Wonderful Saturday

Ok, ok...jag trodde det skulle vara piss att jobba idag på lördag. Jag gick upp kl 7 imorse och var beredd på en tråkig jobbdag...men ack så fel birdie hade. En idrottsförening har bokat Stallet för att arrangera Terräng-SM hela helgen men de är helt självgående och sköter allt själva. Jag behöver bara vara på plats och de behöver inte ovanvåningen så jag har låst in mig där. Satt ihop 2 soffor, tog med mina kuddar och mitt täcke, hyrt 2 filmer på Statoil, satt igång projektorn, fixat popcorn och satt colan på kylning....det kommer bli en helt underbar dag idag och det bästa av allt är att jag får betalt för att ligga i en soffa och titta på film hela dagen. Splendid säger jag!
 

=)


Danny Federici

Well, shape up and start running up that hill, Hey, won't you say you will, meet me tonight up on top of the hill, well just a few miles cross the county line...Birdie ligger i hårdträning. Jag ska förmodligen springa Göteborgsvarvet om typ en månad. Jag har ingått ett vad med en vän och jag ska lätt vinna. Så jag springer ett varv i Göteborg. Hur svårt kan det vara egentligen? Det är bara ett litet problem, det går inte att anmäla sig men en väns pappa har skadat sig så han kan inte springa och meningen är att jag ska ta hans plats. Jag hoppas det funkar att göra så.

För övrigt har jag slängt ut alla möbler i mitt sovrum. Det är helt tomt nu. Jag har beställt en ny säng från IKEA. Ett litet problem har dock uppstått. Efter beställningen mätte jag lite och det verkar som att sängen kommer ta en stor del av mitt sovrum för jag beställde en stor säng. Jag går från världens minsta säng till världens största typ...haha Oh well,. det löser sig. Jag ska fylla min säng med så sjukt många gosiga kuddar och världens fluffigaste täcke ever. Jag ska göra mitt sovrum så sjukt vackert. Jag behöver det. Jag behöver ett rum som jag älskar som jag kan sova så sjukt gott i. för jag jobbar så sjukt hårt. Jobbar jag hårt behöver jag något mjukt och det får bli mitt sovrum.

Min valborg tillbringade jag med Hasse och Uhlmann. Vin och Wiieee. Första gången jag spelade Wiiee och det är sjukt roligt. Speciellt när man druckit vin. Vin-wiieee. Sedan gick vi in till stan för att titta på en brasa.

Förra fredagen mitt under mitt arbetspass på Stallet fick jag veta att Danny Federici, medlem i Bruce Springsteens E Street Band hade gått bort. Det är lustigt hur det kan gå från att man är så glad till att bli så ledsen på några korta sekunder. Det kändes som i en film, jag var omgiven av skrikiga berusade människor men jag hörde ingenting, allt snurrade och det kändes som jag var helt ensam, svårt att förklara men det var en ganska cool känsla. Lustigt att man kan få sådana känslor för en människa som man egentligen inte känner. Jag fasar inför den dagen då Bruce går bort...
Den kvällen tände jag sjukt många marschaller på Stallets utegård och spelade Springsteen-låtar på ovanvåningen. Det var så vackert!

"Of course we all grow up and we know "it's only rock and roll"...but it's not. After a lifetime of watching a man perform his miracle for you, night after night, it feels an awful lot like love.

So today, making another one of his mysterious exits, we say farewell to Danny, "Phantom" Dan, Federici. Father, husband, my brother, my friend, my mystery, my thorn, my rose, my keyboard player, my miracle man and lifelong member in good standing of the house rockin', pants droppin', earth shockin', hard rockin', booty shakin', love makin', heart breakin', soul cryin'... and, yes, death defyin' legendary E Street Band."  - Bruce Springsteen